Showing posts with label film. Show all posts
Showing posts with label film. Show all posts

Sunday, September 26, 2010

Filmlördag

Ibland måste man se någon gammal 80-tals film bara för att uppskatta vilka framsteg filmbranchen faktiskt har gjort, ikväll blev det The Running Man med faktsikt två muskelmän som senare gick vidare till politiken i, Guvernör Arnold och Jesse Ventura.

Jag vet inte vilket som var värst, kläderna, alla one-liners eller musiken... Nej, då var kvällens första film bättre, The Wrestler var fylld med trasiga människor som det berättades om på ett rätt snyggt dokumentärmässigt sätt. Mickey Rourke har lyckats med samma fenix-manöver som Robert Downey Jr. och gör en helt fantastisk roll.

För övrigt är både jag och 'dreas ledbrutna efter de senaste dagarnas Ikea-orgie, nu har vi bara kvar att fixa hans skrivbord, hänga upp lite hyllor och städa upp i kaoset och så är vi klara. Hoppas kropparna håller en eller två dagar till.

Sunday, August 29, 2010

Film: The Expendables

Ikväll åkte vi spontant till Piteå för att titta på The Expendables som av någon mystisk anledning inte går i Luleå ännu. SF moves in mysterious ways. I alla fall, mina förväntningar var väl inte allt för höga men jag trodde ändå and Mr Stallone hade fått ihop en cool liten hyllning till 1980-talets actionfilmer tillsammans med en imponerande mängd skådspelare från samma decenium.

Ack så fel jag hade.

Stallone har gjort två stora misstag i skapandet av The Expendables. Först och främst har han fallit för frestelsen att använda den sortens actionfilmning som är så väldigt populär bland filmmakare just nu, skakig handkamera och mycket plötsliga ljusskiftningar ska tydligen ge en realistisk känsla men jag får mest ont i ögonen och en vag sjösjuka istället. Inte ett lyckat val när man har så skickliga personer som Jet Li och Jason Stratham att arbeta med. Jag älskar att se dom slåss på film i vanliga fall men den här gången kunde jag knappt känna igen att det var dom som var i bild.

För det andra så tar Stallone sig själv och filmen på alldelens för stort allvar. Han försöker göra ett actiondrama när publiken bara vill se sina gamla actionhjältar sparka lite rumpa tillsammans (Jag var på väg att skriva "en sista gång" där men är det någon som tror att någon av dessa män kommer sluta göra film? Nej, jag trodde väl inte det). Problemet är också att han inte följer reglerna, i en dramaaction så måste realismens lagar följas, magasin måste ta slut och personer ska inte komma ur en femminuters närstrid utan ens en fläck blod på skjortan. Fienderna ska heller inte förvara tunnor med bensin i vakttornen, mässen, källaren, målarstudion och ja alla ställen som hjältarna kan tänkas vilja skjuta lite snyggt i. Orealistiskt övervåld hör hemma i actionkomedier, precis det som den här filmen borde ha varit men inte är. Och då har jag inte ens nämnt den exceptionellt clichéiga synen på kvinnor som slängts med av gammal vana, eller hur man återanvänt den trötta gamla bananrepubliken. Jag är bara ohyggligt tacksam att dom inte hade med en sexscen, då hade jag nog dött av skratt/obehag.

Nej, The Expendables var en besvikelse och jag kan inte ge den mer än två automathagel av fem möjliga. Och dom två är helt Mickey Rourkes förtjänst. Han gör inga fel alls i en film som hade kunnat vara en hyllning med som i slutänden blev en påminnelse om varför actionfilm är bättre på 2010-talet än den var på 1980-talet.

Monday, January 12, 2009

aj...

Jag ställde mig på Wii Fit brädan igår och körde en halvtimme lite drygt av blandade aktiviteter - jag höll mig till 3 minuter boxningoch trots det har jag träningsvärk idag. Aj. Simmade i dag och tack och lov så har skolorna startat igen! Det betyder att våra gyllene simmartider åter igen är gyllene - idag kunde jag till och med räkna mina varv och simma ryggsim.

Hurra för det :)

Förresten, glöm inte att kolla in vår nya filmblogg: Return of the Cineasts - The Critics Strike back. Det finns redan flera recensiner och annat smått och gott.

Friday, January 09, 2009

Lyssna... hör ni universumet skratta åt mig...

Jag borde ha lärt mig, man ska inte säga saker högt egentligen. Bara för att jag igår sa att jag skulle simma extra hårt för att göra av med smågodiset så bestämde sig min kropp i ren protest att visa hur fel jag hade. Det kändes som att simma i sirap och efter 20 minuter drygt gav jag upp. Satte mig i bastun medan M simmade klart istället. 

Efter simmningen blev det en sväng till Kupan med min säck med kläder och sen lunch hemma hos oss. Sen satt vi och planerade runt vårt nya lilla projekt. Ni kan se resultatet här: Return of the Cineasts - The Critics Strike Back. japp, vår lördagsfilmklubb har ynglat av sig och vi har startat en filmblogg. Kom, läs, kommentera... :)

Ikväll blir det tacos och massa snack med L & M, yay!

Tuesday, February 19, 2008

Sweeny Todd & Sleepy Hollow

Ahh... mitt kära goth hjärta blöder lyckliga små tårar. Musikal, blodigt (så blodigt att jag nästan sa isch ett par gånger) och brillianta kostymer. Helena Bonham Carter, Johnny Depp (som hade en riktigt trevlig röst) och ett lite öppet slut. Jag gillar och ger den 4 köttpajer av 5 eftersom jag faktiskt inte visste hur det skulle sluta vid flera tillfällen.

Jag blev lite inspirerad så jag hade en privat uppföljning i soffan hemma med Sleepy Hollow som också den får 4 rätt använda pentagram av 5. Några av effekterna är det som tar bort den sista poängen. Miranda Richardson rockar så hårt! Och kostymerna *suckar lyckligt* Jag vill ha en sekelskiftesklänning någon gång...